Kakträd och krokofanter

My final essay is a design proposal for a schoolyard that pertains to the senses. The proposal consists of an illustration plan and this paper. The design proposal takes start in sense stimulation to create a varied environment. The title leads to the concept "surprisingly predictable". The concept is two qualities I want for the schoolyard. It provides both sense stimulation and stimulation of fantasy as well as a feeling of safety. The paper describes different sense experiences that the schoolyard provides and it also proposes for how the yard can be used pedagogically. Functional disable children have reduced sensory ability. To wake up the senses is important because the interplay between different senses is required for the development of the child. Sense stimulating can be a lush verdure or illumination for the eyesight, wind chime and murmur of water for the hearing, hairy leaves and gravel for the feeling, honeysuckle and Katsura tree for the fragrance, fruit and berries for the flavour and roots and undulations for the balance. The children in Värmdö Särskola are between 7 and 18 years old. All of them have a functional disability but most important of all; they are children with the same needs as every other child. The content of this paper is to a large extant human universal. Great importance has been put in physical and psychological accessibility and it's important that the yard is accessible to all children and has a clear room structure. A great wealth in details is important to stimulate imagination. Clean spaces are also needed for those who have difficulties sorting the impressions. The schoolyard shall contain challenges for all children and give opportunity to different games and activities. This has formed a design with clear room structure. I divided the area in four parts. The front yard is the entrance and an asphalt area for ball games and group activities. The third part is the inner yard, it´s divided into smaller rooms bound together with a gravel path. It contains sense-stimulating objects, equipment for easy read activities as swings and shrubberies for more diffuse games. The fourth part is the classroom gardens. All gardens have the same ground structure and contain lots of vegetation. The training class gardens have lofty parts to make it easy for the children in wheelchairs to touch materials with their hand. The special class gardens have different themes, which give reasons to visit the other gardens. Another important aspect of the design is esthetic appealing, partly for the children but mostly for the teachers. The teachers inspire the children and if they like the outdoor environment they will influence their pupils a positive way. My intention is that the teachers will use the yard as an extra classroom. A sense stimulating schoolyard promotes the development and comfort of the children and it is a resource in the daily work.Mitt examensarbete är ett designförslag för en sinnesstimulerande skolgård på Värmdö Särskola. Förslaget består av en illustrationsplan samt den här uppsatsen. Med utgångspunkt i sinnesstimulering har jag arbetat fram ett designförslag för en varierad miljö. Titeln ”Kakträd och krokofanter – en sinnesstimulerande skolgård på Värmdö Särskola” har lett fram till konceptet ”överraskande förutsägbart”. Konceptet är två egenskaper jag vill att platsen ska ha eftersom det överraskande kan ge både sinnesstimulering och fantasistimulering medan det förutsägbara ger trygghet. Uppsatsen ger bakgrunden till förslaget och beskriver olika sinnliga upplevelser som skolgården kan ge. Den innehåller även förslag på hur skolgården kan användas pedagogiskt. Funktionshindrade barn har nedsatt sensorisk förmåga. Att väcka sinnena är viktigt eftersom samspel mellan olika sinnen krävs för barnets utveckling. Sinnesstimuleringen kan vara vacker grönska och belysning för synen, vindspel och vattenporl för hörseln, ludna blad och singel för känseln, kaprifol och katsura för doften, frukt och bär för smaken och rötter och höjdskillnader för balanssinnet. Barnen i Värmdö Särskola är mellan 7 och 18 år. Alla har funktionshinder men de är i första hand barn med samma behov som alla andra barn. Mycket av det som tas upp i uppsatsen är allmänmänskligt. Stor vikt har lagts vid att platsen ska vara både fysiskt och psykiskt tillgänglig och att barnen ska vistas där på lika villkor. Platsen ska vara lätt att orientera sig på och ha tydliga rumsliga gränser. För fantasistimulering är en stor detaljrikedom viktig. Också avskalade miljöer behövs för dem som har svårt att få ro bland många intryck. Skolgården ska innehålla utmaningar för alla och ge möjlighet till olika sorters lek och aktiviteter. Jag har arbetat med fyra delområden. På framsidan är det entrén och en asfalterad yta som kan användas till bollspel och grupplekar. Område tre är innergården som delas upp i flera mindre rum. Dessa binds samman med en grusgång. På innergården finns sinnesstimulering som vattenporl och vindspel men också gott om vegetation. Vegetationen gör skolgården naturlik och bidrar med sinnlighet genom bl.a. doft och struktur. Här finns utrustning för tydliga aktiviteter som gungor och linbana men även mer diffusa som buskage och stenar. Område fyra är de 11 klassrumsträdgårdarna. Jag har arbetat med mycket vegetation i trädgårdarna eftersom grönska utanför fönstret är bevisat bra för hälsan. Träningssärklasserna har upphöjningar som de rullstolsburna kan nå med händerna. Särskoleklasserna har olika teman på vegetationen. Att gårdarna skiljer sig åt gör att man har anledning att besöka varandras gårdar och samtala om skillnaderna. En annan viktig bit i designen är att den är estetiskt tilltalande, dels för barnen men kanske mest för lärarnas skull. Det är lärarna som leder barnen och om de trivs i utemiljön kommer de att förmedla en positiv bild till eleverna. Min förhoppning är att lärarna låter skolgården bli ett extra klassrum. En sinnesstimulerande skolgård är bra för barnens utveckling och trivsel och den är en resurs i det dagliga arbetet

Eckpfeiler erweiterte Produzentenverantwortung

Die erweiterte Produzentenverantwortung stellt ein wichtiges Leitprinzip für eine integrierte Produktpolitik dar. Seit 1994 ist sie in Schweden gesetzlich verankert. Verordnungen regeln die Nachgebrauchsphase von Verpackungen, Altpapier, Reifen, Autos und Elektronikprodukten. Ökologische Erfolge sind sichtbar. Angesichts des bisher begrenzten Einflusses auf das Pro­duktdesign ist darauf zu achten, dass weitere Anreize für Produktinnovationen gesetzt werden

Hållande av sugga och smågrisar i grisningsbox

SLU:s Vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag från Jordbruksverket att utifrån specificerade frågeställningar beskriva det vetenskapliga kunskapsläget beträffande hållande av sugga och smågrisar i grisningsbox. Den svenska lagstiftningens krav skiljer sig i flera avseenden från de krav som ställs i andra länder, varför det har varit svårt att finna vetenskapligt publicerad litteratur som äger direkt tillämpbar giltighet i svenska besättningar. I dagsläget sker heller ingen konstruktion eller tillverkning av grisningsboxar i Sverige. Rapporten har därför även inkluderat studentarbeten vid SLU, liksom arbeten publicerade i olika rapportserier. Där källan inte utgörs av vetenskapligt granskad litteratur har detta tydligt angivits. Domesticerade grisar har i stor utsträckning samma beteendebehov som vildsvin. Moderna grishållningssystem kan tillgodose flera av de beteendebehov som domesticerade grisar har, medan vissa beteendebehov är svårare att tillgodose, och det faktum att grisen hålls i en box utgör alltid en begränsande faktor. En grisningsbox utgör en kompromiss mellan bland annat suggans och smågrisarnas behov. Suggans modersegenskaper och djurskötarens skicklighet anses ha större betydelse för smågrisöverlevnaden än boxens utformning, under förutsättning att utformningen håller rimlig standard. Under perioden närmast grisning har suggan stort behov av att få röra sig och bygga bo. Boxen bör vara stor nog för att möjliggöra detta beteende, och vara konstruerad på så vis att suggan kan få tillräckligt med halm eller annat bomaterial för att kunna utföra sitt bobyggnadsbeteende. En vanlig uppfattning är att suggorna har ökat i storlek under de senaste decennierna men vetenskapligt underlag som stödjer denna uppfattning saknas. Antalet smågrisar per kull har ökat, vilket betyder att boxens storlek kan behöva utökas och att boxens funktionella delar kan behöva anpassas så att de möjliggör tillräckligt stora ytor för att tillfredsställa grisarnas olika behov av att vila, äta, gödsla, ge di etc. Smågrisarna har under tidig digivning behov av att lätt förflytta sig mellan suggans juver, smågrishörnan och gödselytan. Smågrishörnan, d.v.s. det utrymme där smågrisarna kan vistas skyddade från suggan och med extra tillskottsvärme, är en viktig del av grisningsboxen. Den ska vara tillräckligt stor för att hela kullen ska kunna ligga där samtidigt, och bör vara täckt av ett tak som har en front som är utformad så att den minskar luftrörelser och håller värmen kvar. Smågrishörnan ska vara försedd med tillskottsvärme eller en tillräcklig mängd strö för att tillgodose smågrisarnas värmebehov. Här ska också finnas möjlighet att ge tillskottsfoder till smågrisarna. Boxens utformning bör underlätta för suggan att lägga sig så att smågrisarna lätt kommer åt smågrishörnan, vilken ska vara belägen och konstruerad så att god tillsyn blir möjlig. Flera faktorer måste vägas samman vad gäller boxens placering i förhållande till inspektionsgången i syfte att erhålla god tillsyn utan att störa suggan i onödan. Vid hantering av smågrisarna är ofta den s.k. framåtvända boxen att föredra, där smågrishörnan är placerad vid inspektionsgången. Golvets konstruktion är en viktig del av boxens utformning. Den fasta golvytan består vanligen av betong. Alternativa material finns, men få har utvärderats och tillräcklig erfarenhet av dessa saknas. Golvet ska utgöras av ett jämnt och halkfritt underlag för suggan, samtidigt som underlaget inte ska medföra en skaderisk för smågrisarna. Golvet och strömedlet ska erbjuda en mjuk liggyta och samtidigt möjliggöra en god hygien. För att tillgodose smågrisarnas behov av värme kan den fasta golvytan vara 6 försedd med golvvärme, alternativt förses med extra mycket strö i samband med grisningen. Totalarean spalt, dess material och spaltöppningens bredd har betydelse för hygienen. Strömedel och bomaterial är viktigt för att tillfredsställa grisarnas behov av berikning och kan även ha betydelse för produktionsresultaten. Strömedel är vidare ett krav enligt lagstiftningen. Spalten, liggytan och boxens utgödslingssystem ska därför vara utformade för att möjliggöra användning av funktionella mängder strömaterial så att grisarnas beteendebehov tillfredsställs. Svensk smågrisproduktion har under de senaste årtiondena genomgått betydande strukturella förändringar. Besättningsstorleken har ökat och arbetet i stallarna har därmed blivit mer fysiskt krävande. Arbetsuppgifterna har blivit allt mer specialiserade och monotona. Olika boxtyper kräver olika arbetsinsats och belastningsskador p.g.a. dålig ergonomi kan vara ett problem. Så kallade framåtvända boxar minskar tidsåtgången för gödselskrapning. Den totala yta som utgörs av spaltgolv har också betydelse för den arbetsinsats som krävs. Det är även viktigt att det finns möjlighet att skydda djurskötare från aggressiva suggor vid arbete inne i boxen